Ove sa igår att "imorgon blir inte lika tung som idag" Men det kan nog diskuteras.. Idag har vi pratat med en präst om Vård i livets slutskede av barn- och ungdomar som är sjuka i cancer och hur man bemöter anhöriga, barnens reaktioner, anhörigas reaktioner...

Det om något är ett tufft samtal.

Barn ska inte bli så sjuka att de dör. Man får hoppas att man slipper vårda döende barn, men troligen hamnar man i den sitsen en dag också.

Så jag säger det igen, vården är ett tufft och underskattat yrke.

Okej att en gammal släkting dör, det är lixom okej, men barn och unga (även unga vuxna då..) ska inte dö.

Barn och unga nej, unga människor som själva har små barn.. Det är inte okej. Men kan man hindra döden när den väl kommer?

Nej, det kan vi ju inte.. det enda jag kommer kunna göra är att få den sista tiden så smärtfri som möjligt.. det kommer inte vara lätt, men ack så nödvändigt.

Det var tankarna om dagen då...