Dagen började med samtal om anhöriga till dementa, dementa som fortfarande förnekar att deras make/maka, mor/far är dement.

Jag har jobbat ett antal år inom demensvården och slås ganska ofta av förnekande anhöriga.

Anhöriga som blir arga på sina nära och kära för att de "påstår att de har träffat kungen" exempelvis.

Då kommer barnen eller deras livskamrat och säger till om att "det förstår du väl själv att det inte har hänt".

Man måste tänka på hur man pratar med en dement person.

Hur många gånger har de inte tagit sina barn för exempelvis en granne, föredetta arbetskamrat eller liknande och oss vårdare för exempelvis kypare på en rastaurang eller personal på ett hotell.

Man kommer in till gamla Elsa som är jätteoroliga för hennes barn måste få mat, eller de är i skolan.

Man kan inte bara säga till dom då att "dina barn är vuxna, det vet du väl"

Man måste hela tiden tänka ett steg längre.

Hur som.... Vi såg en film, om demens, LASSE + ULLA = SANT

En tragisk, men fin film om en fru till dement man, men hon ställer upp så gott hon kan och hon gör det jättefint.

Demenssköterskan kom sen efter frukost och pratade om utredning och hur en sån går till. Mycket intressant.

Sen var jag in å köpte en web cam som jag nu försöker få in en vettig placering på.. Känns lite skumt att skriva nu och veta att man är iakttagen på andra sidan...

Hur som.. snart mat.. spagetti och något krafs till..

Såå... ja, Puss å Kram